Doktorsavhandling av Danka Miscevic. En sociologisk studie av frilansande skådespelares villkor.

Jag träffade författaren över en fika där hon beskrev sin avhandling och vi diskuterade tematik, symbolik och associerade dessa till ting. Vi satt ute i vårsolen och jag tittade allt mer mot hennes sjal av klassiskt snitt. Jag lade fram en idé om sjalen som dubbel symbol; dels för esteter och kulturutövare, men den rymmer även en anknytning bakåt till strävsamma pigor, fattigdom och dåliga villkor. Det finns även en rent visuell koppling till teatertemat; blommor uppkastade på en scen.

Jag lånade författarens sjal och fotade av och stiliserade den. Jag valde att lägga motivet mot en vid svart yta för att dels antyda ett scengolv, men även den tomheten som ryms i titelns “bortom”.

För titeln valde jag en prydlig sans-serif dock med karaktär. Titeln behöver en stram typografi för att inte misstagas för en roman. Uppställningen av texten förstärker den tomma svarta ytan.

Motivet är noga planerat för att ge en spännande rygg som lockar till att plocka fram ur en bokhylla.

På framsidan, ett fast regelbundet mönster. En aktör, mjukare tecknad, mer organisk. Tillsynes utan påverkan och anledning, stör hon mönstret. Vad pågår? När betraktaren plockar upp boken och vänder på den fortsätter historien: en annan aktör har stört mönstret på ett annat håll i systemet – har de påverkat varandra?

Uppdraget var att skapa ett bokomslag för en avhandling. I korthet rör avhandlingen hur social system är svåra att få syn på då små förändringar på ett ställe i systemet kan påverka det på oväntade sätt på ett annat ställe. Läs gärna första passusen från baksidetexten längst ned.

Vi ville att omslaget skulle bli en conversation piece som författaren kunde använda för att förklara sitt ämnesområde. Jag brukar även alltid vilja få in något som gör att man vill plocka upp boken, och att man får någon sorts belöning om man gör det: baksidan eller en flik avslöjar en forstsättning: på ett mönster eller på en historia. Därutöver är jag noga med att ryggen ska vara spännande samt representera omslaget i sin helhet; det hjälper folk att hitta den i hyllan när ryggen stämmer med minnesbilden av boken.

Från baksidestexten:

Many social phenomena that interest social scientists are characterized by non-linearity and complex dynamics. Seemingly insignificant events or even rumors may set off avalanches of protests that spread globally and lead to large-scale uprisings. Similarly, banks across the globe may collapse overnight as a consequence of complex cascades in mortgage systems, and symbols and memes that are spread in social media can reach millions of people in a matter of hours.

Roman av Pål Börjesson. Nominerades till både Författarförbundets Katapultpris för årets bästa debut 2014 och Borås tidnings debutantpris 2014. “[…] En unik, samtida skildring av fattigdom, hopplöshet och lojalitet”, skrev GP. 

Då boken kretsar kring Frölunda Torg ville jag att denna scen skulle representeras på framsidan. Min idé var att göra ett impressionistiskt stiliserat kollage med en diffus mansfigur i förgrunden och de karaktäristiska höghusen i bakgrunden. Jag ville även låta motivet flyta ut i flikarna. I bildspelet ovan finns en bild på kollaget före stiliseringen.

För att förstärka känslan av att bokens karaktärer lever i utkanten av det svenska samhället lade jag detta motiv ovanpå en närbild av en utemöbel i vit plast som stått bortglömd i flera år, fläckat och utsatt för väder och vind.

Sist i bildspelet finns även ett tidigare förslag till omslag.

Diktsamling av Pontus Lindh. Appendix är ett informellt tillägg till SAOL där författaren delger sina högst personliga definitioner på en lång rad vanliga och ovanliga ord.

Min idé för formen var att likt innehållet inspireras av SAOL men förhålla mig lekfullt och nästan lite retsamt till originalet, genom att föra in element från lyrikens form.

Omslaget går i nyanser av grått med ett floralmönster, likt ett bihang till SAOLs klassiska lagerkrans. Då boken är en hyllning till orden ville jag att de skulle få en roll redan på omslaget, i en svag nyans fyller de kanterna på omslaget och löper över flikarna för att locka läsaren in i boken.

Inlagan använder samma fonter som SAOL och använder upslagsord i övre hörnen. Typografin följer ordbokens formgivning på de flesta punkter men kontrasteras mot lyrikens generösa radavstånd samt vitutrymmen mellan uppslagsorden och vid kapitelslut.

mannen tar kartan

mängden asfalt

gångtunnelns dunkel 

här är du

efteråt minns jag bara

hur breddgraden korsade

livslinjen

Den senaste av de fem diktsamlingar av Pontus Lindh som jag formgivit. I samtliga omslag har kartor ingått som form-element. Ett bra exempel på min filosofi att betraktaren alltid ska få en belöning när hon plockar upp föremålet i handen och börjar vända och vrida på det. Det som först ser ut som en abstrakt topografi under kartlinjerna, visar sig vara Greta Garbos ansikte.

Ett experiment i att kombinera kalender och litteratur.

Vi följer Zimmermann under en tolv månader lång exil i Kristiansand dit han skickats av sin fästmö Fredrike efter en incident, som av allt att döma verkar ha skett i Barcelona. När ska hon förlåta honom? Hur länge kan en kvinna tänka?

En skoluppgift som gick ut på att utifrån en given titel formge ett omslag. Till uppgiften hörde att skriva en baksidestext utifrån några förutbestämda ord: upprop, kris, revolution, frigörelse, curlingföräldrar och komedi.

Jag såg framför mig en generationsskildring genom en mans uppväxt under 50-, 60- och 70-talen och ville ha med element från dessa tider i omslaget. Inspiration hämtade jag från bilderna ovan. Titelsnittet är handritat.

Se nedan för baksidestexten.

Read more →